Elias Bickerman

Elias J. Bickerman
FöddIlja Iosifovitj Bikerman
15 februari 1897 n.s.
2 februari 1897 g.s.[a]
Kisjinjov Kejsardömet Ryssland Kejsardömet Ryssland
Död31 augusti 1981 (84 år)
Bat Yam nära Tel Aviv
BegravdJerusalem Israel Israel
Bosatt iSankt Petersburg, Berlin, Paris, New York
MedborgarskapRyssland, USA
NationalitetUSA Amerikansk
ForskningsområdeProfessor i antikens historia vid Columbia University
Den äldre judiska historien
InstitutionerUniversität zu Berlin
École pratique des Hautes Études
Columbia University
Alma materUniversität zu Berlin
DoktorandhandledareUlrich Wilcken
DoktorsavhandlingDas Edikt des Kaisers Caracalla in P. Giss 40 (1926)
Nämnvärda priserDr.-Leopold-Lucas-Preis (1976)
Maka eller makeAnita Suzanne Bickerman,
född Bernstein (1936–cirka 1956)
Sambo eller särboMaria Altman (senast 1959–1981)

Elias Joseph Bickerman (ryska: Илья Иосифович Бикерман, Ilja Iosifovitj Bikerman[1][b]), född 15 februari 1897 (2 februari g.s.)[a] i Kisjinjov i dåvarande Ryssland, död 31 augusti 1981 i Israel – då, sedan länge, amerikansk medborgare – var professor i antikens historia och en framstående historiker med inriktning på den antika grekisk-romerska och hellenistiska världen.[2] Han var dessutom internationellt betraktad som en av de främsta experterna på den äldre judiska historien.[3]

Elias Bickerman växte upp i Sankt Petersburg och kom där att studera under Michael Rostovtzeff. Efter kommunisternas maktövertagande, flydde han och hans familj Ryssland och man anlände 1922 till Berlin. Där kom han att studera under Eduard Norden och Ulrich Wilcken. Han avlade doktorsexamen 1926 och blev privatdocent 1930. I samband med nazisternas maktövertagande 1933 flydde han till Paris, där han fortsatte sin bana som forskare och lärare.[3] Han fick på nytt fly 1942, denna gång till USA.[4][2] Efter tio besvärliga år med tillfälliga anställningar,[3][5][4] utnämndes han 1952 till professor i antikens historia vid Columbia University i New York,[2] där han blev kvar till sin pensionering 1967.[4] Slutet av sitt liv tillbringade han ofta i Israel där han också dog vid 84 års ålder 1981, och han begravdes i Jerusalem.[6]

Fastän Bickerman själv huvudsakligen såg sig som en forskare med inriktning på den klassiska grekisk-romerska världen, ägnade han åtskillig tid åt forskning om judarnas historia efter återkomsten från den babyloniska fångenskapen omkring 537 fvt. I den första fasen av sin verksamhet som historiker med denna inriktning, studerade han dokument om judarna på grekiska och latin, med särskilt fokus på mackabéerupproret. I den andra fasen, som huvudsakligen ägde rum i USA, riktade han sin uppmärksamhet mot källor på hebreiska och arameiska, språk han inte behärskade, men där han ändå lyckades göra nya uttolkningar av texterna i ljuset av sina stora kunskaper om den antika världen. Hans stora verk om judarna, The Jews in the Greek Age,[7] utgavs efter hans död och där utforskar han judarnas historia under 150-årsperioden före mackabéerupproret, från tiden för Alexander den stores erövringar i öst cirka 330 fvt till seleukidernas kung Antiochos IV Epifanes tillträde på 170-talet fvt.[4]


Referensfel: <ref>-taggar finns för en grupp vid namn "not", men ingen motsvarande <references group="not"/>-tagg hittades

  1. ^ Budnitsky & Polyan 2013, s. xlix.
  2. ^ [a b c] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Cohen 82-83 162
  3. ^ [a b c] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Grafton 2010
  4. ^ [a b c d] Baumgarten 2010b, s. 442.
  5. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Hengel 2007 xliii
  6. ^ Baumgarten 2010, s. 2.
  7. ^ Bickerman 1988.

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy